A year ago I started the campaign "One Day Seyoum". I wanted to work to strengthen freedom of expression and democracy in Eritrea. It was a commitment that had been born when I was five years old and I had  just found out that my uncle, the  journalist Seyoum Tsehaye, had been detained along with other journalists, politicians and  fighters for democracy like Dawit Isaak.

Today, not many people know that  simultaneously with Dawit  Isaak  nine other journalists and eleven politicians were detained, and that since then thousands of other regime critics have been imprisoned, murdered or have disappeared. Many people do not realize that Eritrea during the last eight years has been designated as the country with the least freedom of expression worldwide.

I think it is  fantastic that Dawit Isaak's children, who have been robbed of their father for thirteen years, have received this incredible support from Sweden. But it is painful to see how the children of all the other prisoners have been allowed to grow up and  watch how their parents' struggle is being ignored, to see  their memory fade away, simply because they do not have the right nationality.

We believe that human rights apply to everyone, always.

Therefore, we present tomorrow, Wednesday (November 19, 2014)  the "Free Eritrea" campaign.

Starting tomorrow, with the help of young people in schools, we will work to spread these journalists' stories about the unsustainable situation in Eritrea to the world, on the streets and all over the Internet.  We want to highlight the knowledge and skills that are now behind bars and are thereby wasted. As proof of  active public support, we will collect signatures demanding the release of all political prisoners and journalists imprisoned in Eritrea. Our first goal is 10,000 signatures.

Journalists practise one of the most important and most dangerous professions. They  have the task to show us  reality, and above all, to tell us  the truth. That is precisely why governments often want to restrict them. Wherever journalists are imprisoned, there is  a problem.  Therefore, for Sweden, the issue of Eritrea is  so much more than just a  case of  failed diplomacy; it is about one of the most heavy-handed and brutal dictatorships.

5,000 people flee Eritrea every month. Many of them are  being kidnapped in Libya, tortured in Egypt or become the victims of Europe's biggest killer, the Mediterranean Sea. It is not a coincidence that those who have the power to form  public opinion and who inform us to prevent these terrible events,  find themselves behind bars. The freeing of journalists and political prisoners would mean the liberation of Eritrea.

This weekend, I attended a symposium in the Vatican to discuss human trafficking in  the Sinai. I met amazing people from all over the world and even managed to get the Pope to endorse our petition and to hold up a sign saying "I am the Pope and Seyoum is my brother". 

None of these people are actively working with freedom of speech issues, yet it was understood that this was not a question of specific interests  but of human lives.

Eritrea's future has fled the country, is behind bars or is living silenced in what has been called the world's largest prison. I urge everyone reading this to visit our website, to sign our petition and then spread it to everyone you know. Our words  keep these people alive and that is precisely why we must never fall silent. Now it is up to us to prove that the democratic ideas that they fought for so long also have the power to set them free.


Vanessa Berhe
This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

 

Foto: Privat Påven Franciskus och Vanessa Berhe när de möttes i Vatikanstaten. 

Skriv ut

Öka textstorlekMinska textstorlek

Rätta artikeln 

Debatt. Vanessa Berhe startar kampanj för mänskliga rättigheter.

För ett år sedan startade jag kampanjen "One Day Seyoum". Jag ville arbeta för att förstärka yttrandefriheten och demokratin i Eritrea. Det var ett engagemang som hade fötts när jag var fem år gammal och precis fått reda på att min morbror, journalisten Seyoum Tsehaye, hade fängslats tillsammans med andra journalister, politiker och demokratikämpar som till exempel Dawit Isaak.

I dag är det inte många som känner till att det samtidigt med Dawit Isaak även fängslades nio andra journalister och elva andra politiker och att sedan dess tusentals andra regimkritiker har försvunnit, fängslats och mördats. Många känner inte heller till att Eritrea under de senaste åtta åren har klassats som det land som har minst yttrandefrihet i hela världen.

Jag tycker att det är fantastiskt att Dawit Isaaks barn som har blivit bestulna sin far i tretton år har fått detta otroliga stöd från Sveriges sida. Men det skaver i hjärtat att se hur barnen till alla de andra fångarna har fått växa upp och se sina föräldrars kamp tillintetgöras och deras minne tyna bort, endast för att de inte bär rätt medborgarskap.

Vi tycker att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid.

Därför presenterar vi i morgon, onsdag, ”Free Eritrea”-kampanjen.

Från och med i morgon ska vi med hjälp av ungdomar i skolorna, på gatorna och över hela internet arbeta för att sprida dessa journalisters berättelser om den ohållbara situationen i Eritrea till hela världen. Vi vill lyfta fram den kunskap och kompetens som nu finns bakom galler och därmed går till spillo. Som ett kvitto på det stöd som finns ska vi samla in underskrifter för frigivningen av samtliga politiska fångar och journalister som sitter fängslade i Eritrea. Vårt första mål är 10.000 underskrifter.

Journalister har ett av världens viktigaste och farligaste yrken. Det är de som har uppgiften att spegla verkligheten och framför allt sanningen. Det är just därför som regeringar ofta vill begränsa dem. Där det finns journalister fängslade, råder det alltid problem. Därför handlar Eritreafrågan om så mycket mer än bara ett misslyckat diplomatiskt fall för Sverige; det handlar om en av världens mest hårdhänta och brutala diktaturer.

5.000 människor flyr Eritrea varje månad. Många av dem av blir kidnappade i Libyen, torterade i Egypten eller offer för Europas största mördare, Medelhavet. Det är inte en slump att de som hade makten att opinionsbilda och informera för att förhindra den här fruktansvärda utvecklingen sattes bakom galler. Befriandet av journalisterna och de politiska fångarna skulle innebära befriandet av Eritrea.

I helgen deltog jag i ett symposium i Vatikanstaten för att tala om människohandeln i Sinai. Jag träffade fantastiska människor från hela världen och lyckades även få påven att skriva på vår namninsamling och hålla upp en skylt där det stod ”I am the Pope and Seyoum is my brother”. Ingen av dessa människor jobbar aktivt med yttrandefrihetsfrågor, men ändå förstod man att detta inte handlade om en intressefråga, det handlar om människoliv.

Eritreas framtid har flytt landet, sitter bakom galler eller lever tystade i vad som har kallats världens största fängelse. Jag uppmanar alla som läser detta att gå in på vår hemsida, skriva på vår namninsamling och sedan sprida detta till alla ni känner. Våra ord är vad som håller dessa människor vid liv och just därför får vi aldrig tystna. Nu är det upp till oss att bevisa att de demokratiska tankarna som de så länge kämpade för också har makten att få dem fria.

Vanessa Berhe går sista året på internationella samhällslinjen på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Stöd kampanjen Free Eritrea på onedayseyoum.com [1]

Vanessa Berhe
This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

 


Latest

ኣብ ኤርትራ፡ እቲ መራሕ-ሃገር ወትሩ ቄናን’ዩ

ክልተኡ መዓልታት ናጽነትን ሰማእታትን ቀልዲ ኣይኰነን። ንፍረ ናይቲ ንርእሰ-ውሳነ ዝተኻየደ ገድሊን ንዕኡ ዝተኸፍለ ዋጋን ምጽንባልን ምኽባርን ናይ እማን...